Årgångsloppen och Premiechansningen
Unghästarnas storloppssäsong är i full gång! De flesta som köper en unghäst börjar vid årsskiftet när den fyller 2 år att betala insatser för att ha möjligheten att under hästens 2-, 3- och 4-åringssäsong kunna anmäla den till de stora unghästloppen. I dessa lopp är förstapriserna omkring en miljon kronor, eller upp emot de dubbla i de allra största, och de lyckliga ägarna till kullens allra bästa hästar vinner inte bara evig ära och berömmelse utan tillhör även de få vars häst faktiskt går med förtjänst under en livstid.
Införande av Premiechansningen
I och med införandet av Premiechansningen, där man kan avstå de 20.000 kronorna ett godkänt premielopp innebär, har ägarna till och med chansen till dubbla prispengarna i flera av dessa stora Årgångslopp.
Alla dessa Årgångslopp föregås av försök för att få fram de 12 som slutligen travar upp bakom bilen. Varje år upplever vi att inte alla som vill deltaga i något av Årgångsloppens försök kommer med. Reglerna är glasklara redan när varje hästs ägare gör för inbetalning: det är endast 72 hästar som kan delta i försöken och seedningsreglerna är förutbestämda.
Hästarna tvångsstryks
I StoChampionatskvalen tvångsströks hela 19 hästar. Problemet uppstod sedan även i uttagningarna till Derbyt. 17 hästar, vars ägare erlagt totalt 4452 kr inkl moms erbjuds inte ens möjlighet att erlägga startavgiften om 6360 kr (inkl moms) för att faktiskt få tävla om chansen att vara med i Derbyt.
Vi på Travtips.info kan tycka att det är märkligt att detta problem ens uppstår. Dessa lopp är alltså till största del finansierade av hästägarna själva. I Sverige har vi idag ett stort problem med att Svensk Travsport, genom ATG, inte lyckas leverera tillräckligt mycket prispengar till landets hästägare.
Problem inom Svensk Travsport
Medan några enstaka i varje kull blir otroligt rikligt belönade kommer resten att gå med förlust för sina ägare. Problemet inom Svensk Travsport är inte att möjligheten att bli rikligt belönad inte finns.
Problemet är glappet mellan att tjäna flera miljoner på kort tid och inte ens den där kvartsmiljonen som behövs för att täcka ett års utgifter är för stort. Det är säkerligen även därför det är sådana kontraster i auktionspriserna: för de allra finaste och mest ultrastammade hästarna är flera personer beredda att betala miljoner, medan de med generna eller exteriören inte helt med sig får lämna auktionsringen utan ett enda bud på sig.
Om man börjar betala dessa insatser till alla Årgångslopp när hästen är 1,5 år och betalar alla tre-fyra stycken en bit in på treårssäsongen, blir det ungefär 25.000 kr exklusive moms totalt.
Att jämföra med att en häst kostar ungefär en halv miljon kronor totalt innan den ens kommer till start är dessa insatser en försumbar del av hästägarens kostnadskalkyl. I USA finanseras prispengarna i alla stora unghästlopp i princip uteslutande av hästägarnas insatser, så kallade Stakes-avgifter. USA är i mångt och mycket väldigt olikt Sverige och inga övriga värderingar i den jämförelsen. Däremot går det att konstatera att en hel del svenska hästägare väljer att köpa amerikanska unghästar och satsa där istället för att göra det i Sverige.
Höja insatser och instifta fler insatslopp
Vi tror att det både går att höja insatserna till de svenska Årgångsloppen en del och att det går att instifta ännu fler insatslopp. Under förutsättning att sen alla som faktiskt vill delta i ett uttagningslopp också får göra det.
StoChampionatet år 2017 föregicks av blott fyra insatser á 1000 kronor exklusive moms. Därtill 3000 kronor i startavgift för de 72 som får starta i uttagningsloppen. Ett fyraåring har redan kostat så mycket pengar att en 50%-ig ökning av de fyra insatserna, alternativt en gradvis upptrappning av dem, hade varit en väldigt liten insats i sammanhanget för deras ägare.
Startavgifter ska finansiera fler försök
Därtill borde själva startavgifterna även kunna finansiera fler försök. Vad är egentligen skälet till att det begränsas till sex försök där de två främsta går vidare och inte ända upp till 12 försök där endast vinnaren går vidare?
Låt startavgifterna finansiera prispengarna i försöken så även 91, som nu i år ville vara med i StoChampionatet, eller 89 som ville vara med i Derbyt, också får det. Vidare kan man ha färre prispenningsplacerade i dessa försök.
Ett uttagningslopp till ett Årgångslopp är inget vanligt lopp utan där går man ut för att ta sig vidare till final. Vi tycker det ser lite konstigt ut att ett sjättepris i ett försök inbringar 2500 kronor, som det gör i StoChampionatet, vilket alltså inte ens täcker startavgiften.
Avslutningstankar om StoChampionat och Årgångsloppen
Lägg de pengarna på de som faktiskt gör upp om själva finalplatserna istället. Avslutningsvis är vi på Travtips skeptiska till att hästarna ska genomföra 2640 meter mot tuffast tänkbara motstånd två gånger på blott nio dagar som var fallet för StoChampionats-finalisterna.
I Derbyt är det 11 dagar mellan försök och final. Vi tycker generellt att det borde vara 15-17 dagar mellan försök och final så att hästarna hinner återhämta sig bättre. Det ger friskare och fräschare hästar i finalerna och det i förlängningen hästar som kan tävla längre.
Det här är inga förslag i syfte att färre ska anmäla till Årgångsloppen. Tvärtom. Poängen är att göra det mer attraktivt. Det måste finnas morötter för att människor ska vilja betala miljonbelopp för svenskfödda unghästar. Viljan bland hästägarna att själva finansera lopp finns uppenbarligen. Så låt oss utveckla det.