Travhästar
Är du ny inom travsporten? Blir du lätt förvirrad över vad som skiljer varmblod och kallblod och undrar hur skötseln av hästarna faktiskt fungerar? I artikeln nedan så ger vi en kort introduktion till travhästar, samt berättar om de olika faktorerna som bidrar till en framgångsrik häst.
Varmblod och kallblod
En vanlig fråga bland nya travintresserade är vad som egentligen skiljer en varmblodshäst från en kallblodshäst. Svaret är egentligen väldigt enkelt: det är två olika hästraser. Varmblodshästar har sitt ursprung från den amerikanska nyttotravaren, medan kallblodiga hästar kommer från den svenska brukshästen. Den största skillnaden mellan varmblods- och kallblodshästar är fysiken. De varmblodiga hästarna är både större och klarar av att trava betydligt snabbare än kallblod. Kallblodiga hästar har dock möjlighet att tävla längre upp i åldrarna än varmblod.
Ett varmblodigt sto får tävla mellan 2 – 10 års ålder och en varmblodig hingst får tävla mellan åldern 3 – 12. I snitt så kan man räkna med att en travhäst blir 20 – 30 år gammal.
Stamtavlan och fysik
En av de viktigaste aspekterna för en framgångsrik travhäst är givetvis, förutom god träning och skötsel, stamtavlan. Pappan anses vara viktigast, men även mammans och morfaderns gener tros också spela betydande roller för att kunna avla fram en vinnarhäst.
Många experter menar att en blandning av en amerikansk och fransk travhäst ger de bästa förutsättningarna. Detta eftersom man då får en kombination av tidig utveckling, som ofta karaktäriserar de amerikanska hästarna, tillsammans med uthållighet och styrka, som de franska hästarna anses ha.
För att en kallblodig häst ska räknas som ett renrasigt kallblodig så får den ha max 1/8 varmblod i sig. Generellt så har hingstarna en bättre kapacitet än stona, detta delvis beroende på skillnader muskeluppbyggnaden, men även faktumet att ston har brunsttid en gång i månaden.
Mankhöjden på en häst indikerar distansen mellan manken och marken. För travhästar så är den genomsnittliga mankhöjden 156 centimeter. Hästar som är högre har en fördel då detta innebär att benen kan ta längre steg. En nackdel kan dock vara att längre ben även kräver bättre fäste för hovar, något som kan skapa problem under loppen.
Psyke och träning
Någonsin hört uttrycket ”ett bra löphuvud”? Detta betyder att en häst tycker om att tävla och lyser av glädje och självförtroende på banan. Precis som oss människor så påverkas hästars prestationer av ett flertal psykologiska faktorer.
En häst som är stressad, känner sig orolig, eller har dåligt självförtroende, kommer definitivt att prestera sämre än om hästen skulle varit välmående. Generellt så har mindre hästar ett starkare psyke än de större hästarna och påverkas därför i mindre grad av yttre faktorer såsom startspår och omgivning.
Hur en häst bäst tränas råder det många delade meningar om. Målet för alla kuskar och tränare är dock detsamma: att få en häst som är snabb, uthållig, har bra teknik och ett starkt psyke. Ett vanligt sätt att träna är att man kör på rakbana ett par gånger i veckan för att träna snabbheten, samt kombinerar detta med att exempelvis springa i uppförsbacke för att utveckla muskulaturen.
Hästar kan även, precis som människor, bli sjuka i form av förkylning, feber, hosta osv. Om detta sker så avstår hästen från lopp för att vila och sätts dessutom i karantän för att inte smitta andra hästar.
Utrustning
Förutom en bra stamtavla och rätt typ av träning så kan kuskar använda sig utav en mängd olika typer av utrustning för att förbättra hästens prestationsförmåga. Nedan har vi listat några av de vanligaste.
Grundutrustning. Den ”vanliga” utrustning som en häst har. Detta inkluderar sele (remmar för att fästa utrustningen), handstropp (öglor som kusken håller i) och bett (anordning i hästens mun som gör det möjligt att styra hästen).
Tyngder och skor. Olika tyngder och skor kan testas för att hitta den perfekta balansen. När en häst är utan skor så kallas det för barfota.
Bomull i öronen. Bra för hästar som lätt kan bli hetsiga. Oftast så finns det ett snöre så att bomullen kan ryckas ut under upploppet, vilket ger hästen extra energi.
Huvudlag. Finns både som som hel- eller halvstängda. Huvudlag gör att hästens syn åt sidorna blir begränsad, vilket ger bättre koncentration och skärpa.
Nosläder. Fladdrande remmar som gör att hästen inte störs av grusstänk.
Senskydd. Skydd på hästens framben i läder som förhindrar slag från andra hästars ben.
Tåvikter. Vikter som fästs på framsidan av hästens hovar för att ge ett längre steg.
Hästens välmående
Tecken på att hästen mår bra
- Svansen slår som en kvast och öronen är spetsade
- Hästens rörelser är i rytm, spänstiga och eleganta
- Hästen har krafter kvar för att spurta under upploppet
- När hästen travar så är det rent och i takt utan att den övergår i galopp
Tecken på att allt inte står rätt till
- Hästen galopperar under loppen
- I slutstriden så ger inte hästen allt och saknar ”löphuvud”.
- Hästen har ett hårt bett och är svårstyrd
- Hästen galopperar på uppvärmningen innan loppet