Ponnytrav är travsport för barn och ungdomar, där unga förare kör ponnyer bakom en sulky på samma banor och efter samma grundidé som de vuxnas travhästar. Sporten är en av de viktigaste grunderna för återväxten inom svensk trav och förenar tävling, hästkunskap och gemenskap. Här går vi igenom hur ponnytrav fungerar steg för steg: vad det är, vilka kategorier och åldrar som gäller, vilka raser som används, hur du skaffar ponnylicens och hur du kommer igång.
Vad är ponnytrav?
Ponnytrav är en ungdomsidrott inom travsporten. I stället för fullstora travhästar kör barn och ungdomar ponnyer i travlopp, oftast på ordinarie travbanor och ibland som inslag under vanliga tävlingsdagar. Verksamheten organiseras av Svenska Ponnytravsällskapens Förbund (SPTF) inom ramen för Svensk Travsport.
Man får börja tävla i ponnytrav från och med det år man fyller 8 år. Syftet med sporten är att skapa intresse för trav hos unga, erbjuda en meningsfull och sund fritid, trygga framtida återväxt till travsporten och bidra till en god avel och ett gott djurskydd för ponnyerna. Till skillnad från de stora vuxenloppen är ponnytrav ingen spelprodukt – det går alltså inte att satsa pengar på ponnylopp, utan det handlar helt om idrott och utveckling för de unga förarna. Är trav nytt för dig kan det vara bra att först läsa vår nybörjarguide till travsporten och bekanta dig med hur travsporten är uppbyggd i stort.
Viktiga punkter
- Vad: travsport för barn och ungdomar, med ponny bakom sulky.
- Ålder: från det år man fyller 8 år.
- Kategori A: ponny upp till 107,0 cm – förare 8–15 år (ofta shetlandsponny).
- Kategori B: ponny 107,1–130,0 cm – förare 13–25 år (ofta gotlandsruss).
- Licens: krävs och tas via en licenskurs med teoriprov och utbildningslopp.
- Inget spel: ponnytrav är en idrott, inte en spelprodukt.
Två kategorier: A och B
Ponnyer delas in i kategorier efter sin mankhöjd, alltså höjden mätt vid manken (ryggens högsta punkt framför bogen). I svensk ponnytrav tävlar man i två kategorier: A och B. Varje ponny mäts vid 3, 4, 5 och 6 års ålder av en godkänd mätman tillsammans med en veterinär, och mätningen avgör vilken kategori ponnyn tillhör.
Kategori A
Kategori A omfattar de minsta ponnyerna, med en mankhöjd på upp till och med 107,0 cm. Här är shetlandsponny den vanligaste rasen. I kategori A kör man från och med det år man fyller 8 år till och med det år man fyller 15 år – det är ofta här de yngsta förarna börjar sin travkarriär.
Kategori B
Kategori B omfattar något större ponnyer, med en mankhöjd mellan 107,1 och 130,0 cm. Den vanligaste rasen här är gotlandsruss. I kategori B kör man från och med det år man fyller 13 år till och med det år man fyller 25 år, vilket gör att även äldre ungdomar och unga vuxna kan fortsätta tävla.
Jämförelse
| Egenskap | Kategori A | Kategori B |
|---|---|---|
| Mankhöjd | Upp till 107,0 cm | 107,1–130,0 cm |
| Vanligaste ras | Shetlandsponny | Gotlandsruss |
| Förarens ålder (trav) | 8–15 år | 13–25 år |
| Förarens ålder (monté) | 8–15 år | 10–25 år |
| Max vikt (monté) | 45 kg | 60 kg inkl. utrustning |
| Ponnyns ålder | 3–18 år | 3–18 år |
Ponnyraser i ponnytrav
De två raser som dominerar svensk ponnytrav är shetlandsponny (kategori A) och gotlandsruss, ofta bara kallat russ (kategori B). Båda är härdiga, folkkära ponnyraser med lång historia i Norden.
För ponnyer födda 2019 eller senare finns ett tydligt raskrav: de måste enligt gällande rasbestämmelser vara renrasiga gotlandsruss eller shetlandsponnyer och vara registrerade hos respektive rasförening. Ponnyn ska dessutom ha känd härstamning i tre led, det vill säga en dokumenterad härkomst tre generationer bakåt. Reglerna bidrar både till en sund avel och till att sporten håller sig till de raser som passar ändamålet. Vill du läsa mer om hästarna bakom sporten hittar du en översikt i vår text om travhästar.
Så skaffar du ponnylicens
Alla som tävlar i ponnytrav måste ha en licens. Vägen dit går via en licenskurs, som ofta hålls på en ridskola eller i en travklubb med ponnyverksamhet. Du behöver alltså inte äga en egen ponny för att börja – många provar först genom en klubb. Licenskursen innehåller normalt följande moment:
- Lära sig att sela och spänna för ponnyn på rätt sätt.
- Köra på bana och förstå hur ett lopp går till.
- Studera reglerna i tävlingsreglementet.
- Genomföra ett antal utbildningslopp under uppsikt.
- Klara ett teoriprov.
- Registrering hos Svensk Travsport samt betalning av licensavgift för både förare och ponny.
Innan en ponny får tävla ska den registreras hos Svensk Travsport med en kopia av hästpasset, och förare som är omyndiga behöver målsmans medgivande. Den som vill förstå själva körningen bättre kan ha nytta av att läsa om hur kuskar arbetar i den vanliga travsporten – mycket av tekniken är densamma, bara i mindre skala.
Utrustning, startmetoder och säkerhet
Utrustningen i ponnytrav följer i stort samma regler som i vanlig trav, med undantag för sulkyn (vagnen), där det finns särskilda bestämmelser anpassade till ponnyernas storlek. Föraren sitter i en lätt sulky och styr ponnyn med tömmar.
Säkerheten står i centrum eftersom deltagarna är barn och unga. Godkänd hjälm är obligatorisk och säkerhetsväst används för att skydda överkroppen. Loppen startar med samma metoder som i de vuxnas trav – antingen bakom en bil i rörelse eller från stillastående led. Hur dessa fungerar kan du läsa mer om i vår guide till autostart och voltstart.
Ponnymonté – ridande ungdomstrav
Precis som vuxentraven har en ridande gren finns ponnymonté, där ekipaget travar med en ryttare i stället för en sulky. Här gäller särskilda vikt- och åldersgränser: i kategori A rider man från 8 till 15 år med en maxvikt på 45 kg, och i kategori B från 10 till 25 år med en maxvikt på 60 kg inklusive utrustning. Ponnyn måste vara minst 4 år för att få starta i monté. Vill du förstå grenen på djupet kan du läsa vår genomgång av monté och montélopp.
Vanliga missförstånd om ponnytrav
- ”Man kan spela på ponnytrav.” Nej. Ponnytrav är en ungdomsidrott och ingen spelprodukt – det finns ingen vadslagning på loppen.
- ”Vilken ponny som helst får tävla.” Ponnyer födda 2019 och senare måste vara renrasiga gotlandsruss eller shetlandsponnyer med känd härstamning i tre led.
- ”Man måste äga en ponny för att börja.” Många börjar via en travklubb eller ridskola och behöver inte en egen ponny från start.
- ”Ponnytrav är bara för de allra yngsta.” Genom kategori B kan man fortsätta tävla till och med det år man fyller 25.
Vem passar ponnytrav för?
Ponnytrav passar barn och ungdomar från 8 år som gillar hästar, fart och tävling och som vill lära sig ta ansvar för ett djur. Sporten bygger både körteknik och hästkunskap och fungerar för många som en naturlig väg vidare till den vuxna travsporten. Vill du nörda ner dig i begreppen som används på banan kan vår travordlista vara ett bra nästa steg.
Referenskällor
Vanliga frågor (FAQ)
Från vilken ålder får man börja med ponnytrav?
Du får börja tävla i ponnytrav från och med det år du fyller 8 år. De yngsta kör i kategori A, oftast med shetlandsponny.
Vad är skillnaden mellan kategori A och B?
Kategorierna avgörs av ponnyns mankhöjd. Kategori A omfattar ponnyer upp till 107,0 cm (förare 8–15 år) och kategori B ponnyer 107,1–130,0 cm (förare 13–25 år). Shetlandsponny är vanligast i A och gotlandsruss i B.
Måste man ha en egen ponny för att börja?
Nej. Många börjar genom en travklubb eller ridskola och tar först en licenskurs. Det gör det möjligt att prova sporten innan man eventuellt skaffar en egen ponny.
Kan man spela pengar på ponnytrav?
Nej. Ponnytrav är en ungdomsidrott och ingen spelprodukt, så det går inte att satsa pengar på loppen. Fokus ligger helt på idrott, lärande och gemenskap.
Vilka raser används i ponnytrav?
Framför allt shetlandsponny i kategori A och gotlandsruss i kategori B. Ponnyer födda 2019 och senare måste vara renrasiga av dessa raser med känd härstamning i tre led.
