Svensk Travsport

Svensk Travsport är uppbyggt på samma demokratiska grund som det mesta i det svenska samhället. I dessa politiskt turbulenta tider är det onekligen intressant att dra vissa jämförelser till Sveriges Riksdag. Svensk Travsport (ST) bedrivs ju dock med vinstsyfte varför viss liknelse till ett helt vanligt aktiebolag även är fullt rimlig. Riksdagen och AB:n har även de många liknelser.

Hur styrs Svensk Travsport?

Svensk Travsport styrs ytterst av sitt fullmäktige vilket ska representera ägarna. Ägarna består av alla travsällskap och ett antal BAS-organisationer. Samma sak finner vi med ett bolags bolagsstämma, eller för den delen att alla röstberättigade svenskar väljer sina riksdagsledamöter, vilka representerar dem, som utgör Riksdagen.

Ägarna i ett bolag väljer en styrelse. Här är inte regeringen fullt jämförbar, men det vilar på samma princip. För att kunna uppnå beslut snabbt måste många beslut delegeras ner till färre personer.

Styrelsen för Svensk Travsport har det övergripande ansvaret och tillsätter i sin tur en rad tjänstemän, organisationens ledningsgrupp, som arbetar i verksamheten. I regeringens fall alla ministrar och deras staber, i ett bolag dess VD och övriga chefer och i ST’s fall dess generalsekreterare och övriga höga chefer. Ledningsgruppen i sin tur är chefer över alla andra anställda i olika pyramider.

Detta är den klassiska, demokratiska styrningen av alla större organisationer i Sverige. Varje anställd svarar inför sin chef, chefen svarar inför ledningsgruppen, ledningsgruppen svarar inför styrelsen och styrelsen svarar inför ägarna. Eftersom ägarnas insyn i organisationens dagliga verksamhet är tämligen begränsad har även varje organisation ett eller flera kontrollorgan. De kan se lite olika ut.

Kontrollorgan som förebild för Svensk Travsport

Det kontrollorgan som dock torde vara att anse som bäst är riksdagens konstitutionsutskott (KU). KU har till uppgift att granska regeringen och statsråden. Vi på Travtips menar att den är att anse som det bästa kontrollorganet för det inte bara har en formell makt utan även en praktisk.

Riksdagen skiljer sig från andra organisationer genom att nästan hälften, eller för dagen i Sverige: fler än hälften, av dess ledamöter är i opposition: deras uppgift är således inte att genomföra beslut utan att granska de som gör det. KU’s ordförande är därför en representant just för oppositionen för att säkerställa en korrekt granskning.

Svensk Travsport – en odemokratisk organisation

Det finns ingenting som liknar detta inom Svensk Travsport organisation. ST’s fullmäktige är även uppbyggt på ett sådant vis att det i praktiken är omöjligt att rösta emot lagda förslag. Det finns helt enkelt ingen praktisk möjlighet för föreningarna att gå igenom alla lagda förslag och välja att skapa olika majoriteter för att få igenom specifika förslag inför fullmäktigesammanträdena.

Denna typ av organisation är ytterst odemokratisk och Travtips förstår verkligen inte hur sällskapen och BAS-organisationerna tillåter denna ordning. Än värre är dock att det inte finns något kontrollorgan inom ST. En förening eller enskild har ingenstans att vända sig om den anser att ST, eller någon av dess högre chefer, brustit i sitt ansvar. Jämför det med nuvarande situation i Sveriges riksdag och regering: vem skulle utreda huruvida något eller några statsråd begått något fel om det inte fanns ett KU?

Extern genomlysning behövs

Vid ett par tillfällen har några sällskap velat se en extern genomlysning av ST’s räkenskaper. Även dessa förslag har röstats ner. Här vill Travtips påstå att den odemokratiska styrningen, vilken i praktiken alltså omöjliggör för de röstberättigade att gå igenom lagda förslag för att därefter söka majoritetsstöd, är ett stort skäl till det.

Vidare funderar vi på Travtips kring hur Svensk Travsport ens kan ha en organisationsordning som inte föreskriver att en extern genomlysning självklart ska genomföras om ett antal föreningar, utan att de uppnår majoritet, begär det?

Dock skulle det inte behövas om Svensk Travsport faktiskt hade någon intern granskning av både formell och praktisk betydelse. Det förefaller märkligt att en så stor organisation, vilken bygger på att alla som på något sätt är involverade i den också har förtroende för den, inte själv tillhandahåller det.