Hästvälfärd är en central del av den moderna travsporten. Sverige har några av världens striktaste djurskyddsregler, och arbetet med välfärd och säkerhet har stärkts genom åren. Den här artikeln förklarar sakligt hur travsporten arbetar med hästvälfärd och säkerhet.
Så arbetar travsporten med hästvälfärd
- •Travarhälsan – travsportens djuromsorgsprogram.
- •Veterinärbesiktningar av hästarna före och efter lopp.
- •Skärpta regler för drivning (användning av körspö).
- •Antidopningskontroller med nolltolerans.
- •Kontroll av utrustning och banornas skick.
Travarhälsan – djuromsorgsprogrammet
Kärnan i arbetet är Travarhälsan, travsportens djuromsorgsprogram. Det omfattar hela kedjan kring hästen: hästhållning, träning och tävling.
En viktig del är egenkontrollen, där tränare, travbanor och Svensk Travsport kontrollerar olika delar av verksamheten. Programmet förbättrar djurskyddskontroller, insamling av statistik och möjligheten att arbeta riskbaserat, och har väckt intresse även internationellt. Läs mer om förbundet i vår guide om Svensk Travsport.
Veterinärkontroller
Alla tävlingar kontrolleras av banveterinärer från Jordbruksverket. Hästarna besiktigas både före och efter loppen, för att säkerställa att de är i tävlingsmässigt skick och inte har skadats.
Utöver banveterinärerna finns funktionärer från förbundet på plats som ett komplement. Grundprincipen är tydlig: bara friska hästar ska tävla, och hästar som inte är i skick att tävla ska stoppas.
Drivningsreglerna har skärpts
Ett tydligt exempel på hur säkerheten och välfärden utvecklats är reglerna för drivning, det vill säga hur kusken får använda körspöet. Från 2007 skärptes dessa regler betydligt.
Fokus ligger på att hästen ska springa av egen vilja, och arbetet sker genom hårdare regler, tydligare bedömningsnivåer, uppföljning och samtal med kuskar. Utvecklingen har gett resultat: andelen bestraffade ekipage har minskat från cirka 2,5 procent till cirka 1,3 procent.
Drivningsreglerna i korthet
- •2007 skärptes reglerna för drivning betydligt.
- •Fokus ligger på att hästen ska springa av egen vilja.
- •Andelen bestraffade ekipage har minskat från cirka 2,5 till cirka 1,3 procent.
Antidopning
En annan central del av välfärdsarbetet är antidopningen. Svensk travsport utgår från att endast friska hästar ska tävla, vilket i princip innebär nolltolerans mot läkemedel i samband med tävling.
Varje år tas flera tusen dopningsprover – urin-, blod- och hårprov – både på vinnare och på hästar som presterar oväntat bra eller svagt. Läs mer i vår djupgående guide om doping inom travsporten.
Utrustning och banor
Säkerheten handlar också om materialet. Kontrollerna av sulkyer och annan utrustning har ökat, bland annat inom ramen för Travarhälsan, för att i möjligaste mån undvika olyckor orsakade av materialhaveri under tävling.
En särskilt utbildad funktionär gör stickprovskontroller av både hästar och utrustning. Även banornas skick har betydelse, eftersom en välunderhållen bana minskar risken för olyckor. Läs mer om reglerna i vår guide om travregler.
Redaktionell notis
Regler och program inom hästvälfärd utvecklas löpande. Kontrollera alltid aktuella uppgifter hos Svensk Travsport och Jordbruksverket.
Vanliga frågor (FAQ)
Vad är Travarhälsan?
Travsportens djuromsorgsprogram, som omfattar hästhållning, träning och tävling och bygger på egenkontroll av tränare, banor och Svensk Travsport.
Kontrolleras hästarna av veterinär?
Ja. Banveterinärer från Jordbruksverket kontrollerar alla tävlingar, och hästarna besiktigas både före och efter loppen.
Har reglerna för körspö skärpts?
Ja. Sedan 2007 har reglerna för drivning skärpts betydligt, med fokus på att hästen ska springa av egen vilja.
Hur testas hästar för doping?
Med nolltolerans i samband med tävling. Varje år tas flera tusen urin-, blod- och hårprov, både på vinnare och på hästar som presterar oväntat.
Vem ansvarar för djurskyddet?
Svensk Travsport arbetar i nära samverkan med Jordbruksverket, vars banveterinärer kontrollerar tävlingarna.
Kontrolleras utrustningen?
Ja. Sulkyer och annan utrustning kontrolleras, bland annat inom Travarhälsan, för att undvika olyckor orsakade av materialhaveri.
