Bygga Svensk Travsport

Visst är det en riktig utmaning att bygga en välfungerande organisation. Det gäller inte minst en paraplyorganisation som Svensk Travsport, en stor sådan som ska ena många olika viljor. Idag är denna organisationen uppbyggd underifrån. Varje bana ägs av ett travsällskap och dessa travsällskap har sedan gått ihop och bildat en centralorganisation. I detta blogginlägg går vi igenom ändringarna som kan göras för att göra Svensk Travsport bättre.

Vår idé: göra Svensk Travsport lik Europeiska Unionen

Ordningen som numera råder i Svensk Travsport är inte alls helt olik större politiska myndigheter, däribland Europeiska Unionen. Den senare bygger jupå suveräna stater som skapar ett organiserat samarbete i syfte att alla ska gynnas i stort. Därmed måste även olika stater göra vissa uppoffringar ibland. Så funkar ju samarbeten.

I det stora hela ska alla tjäna på samarbetet för annars finns det ju inget skäl att kvarstå i det. Det såg vi ju bland annat i och med Englands Brexit i somras. Hur det nu blir med det. England verkar rätt pigga på att få behålla fördelarna med samarbetet även efter utträdet.

Överstaten EU eller paraplyorganisationen Svensk Travsport, bygger alltså på att det aldrig har någon egen rätt: det kan endast ges den rätt som de suveräna staterna, eller fristående förbunden, ger den. Dock får det ju ett eget intresse i att existera så någon måste jobba även ur “överstatens” perspektiv.

Tre ben

Europeiska Unionen bygger som ni säkert vet på tre ben: Rådet, Kommissionen och Parlamentet. Rådet utgörs av representanter för varje medlemsland, dvs statsministrar/premiärministrar etcetera.

EU-rrdet arbetar mest för att nå gemensamma synsätt och konsensus i övergripande frågor. Kommissionen är själva EU’s väktare. Det är Kommissionen som säkerställer att varje medlemsstat följer EU’s lagstiftning. Parlamentet är folkets representanter. Folket väljer sina EU-parlamentariker personligen genom allmänna val vart femte år.

Intressen bestämmer

Varje gång ST hamnar i blåsväder handlar det om vems intressen de egentligen ska värna om. De leds av ett fullmäktige, vilket utgörs av alla travsällskap och ett antal intresseorganisationer. Fullmäktige tillsätter en styrelse. Styrelsen tillsätter en generalsekreterare som i sin tur anställer övrig personal.

Därmed är den organisationen identiskt med vilket aktiebolag som helst: aktieägarna tillsätter en styrelse på bolagsstämman, styrelsen tillsätter VD:n och VD:n tillsätter övriga tjänstemän i sin tur. Styrelsen för Svensk Travsport måste därför vara noggrant sammansatt så att alla intressen representeras och bevakas.

Då de inte alls redogör för styrelseledamöternas bakgrund och intressen inom travsporten på samma vis som övriga miljardomsättande bolag gör är det svårt att få grepp om den.

Styrelseledamöter = veterinärer

Vi på Travtips.info kan i vart fall konstatera att av ST:s sju styrelseledamöter är i vart fall två stycken veterinärer till professionen och en är catchdriver. Två av sju utgör därmed representanter för en liten klick personer som inte alls utgör någon av basgrupperna som utgör svensk travsport: tvärtom om.

Veterinärer anlitas av sporten och ska definitivt inte ha något inflytande i sportens styrelse. Catchdrivers utgör en handfull stor grupp yrkesutövare inom travsporten och fyller inget som helst syfte för sporten att existera. En travtränare däremot skulle definitivt kunna fylla en funktion i s styrelse.

Därmed är nästan halva styrelsen fylld av personer som per definition ska stå som sortens motpart. Eftersom styrelseledamöterna väljs på personliga mandat har de i sin tur heller inga egna organisationer att svara inför vilket vore fallet om exempelvis catchdrivern, vilken per definition innehar a-licens, skulle sitta på ett självskrivet mandat från Travtränarnas Riksförbund.

ST måste rivas och byggas om

Om vi backar tillbaka till jämförelsen med EU innebär det då att hela ST’s organisation borde rivas och byggas om. Alla travsällskaps ordföringar borde utgöra ett “råd”. Det gör det till viss del redan idag genom förtroenderådet.

Denna funktion bör förstärkas. ST’s styrelse ska sedan tillsättas genom att “ST’s råd” föreslår en ordförande vilken ges i uppdrag att bilda en “kommission”. “Kommissionen” i detta fall blir ST’s styrelse. Uppgiften blir tydlig: det är att genomföra regeländringar och säkerställa att alla som är underställda ST’s regelverk följer det.

Parlament för hästar

Den stora skillnaden blir då att det även bör tillsättas ett “parlament”. Parlamentet utses förslagsvis genom omröstning bland alla medlemmar i alla föreningar som utgör ST’s fullmäktige. Kom igen, det är år 2018: hur svårt är det att anordna omröstningar bland några tusen personer? ST’s parlament får samma roll som EU’s dito har. Det ska, jämte rådet, godkänna alla regler och får intervjua samtliga “kommissionärer” innan de tillsätts samt äger rätt att avsätta dem.

ST’s parlament skulle då få en jämn och rättvis representation bland alla sportens intressenter och skulle ha en mycket tydlig uppgift: värna om den enskilde lilla medlemmens intressen oavsett om den är a-tränare, hästägare, b-tränare eller ponnytravkusk.

Snegla på bästa företag

Fram tills denna organisation är byggd kan ju ST i vart fall snegla på Sveriges bästa företag  enligt Veckans Affärer, Volvos, redovisning av kompetensen bland styrelseledamöterna.

Ange yrke, arbetslivserfarenhet och vad deras egna personliga intressen i organisationen är. På Volvos hemsida framgår tydligt exakt vad varje styrelseledamot representerar (exempelvis är fem av 16 representanter för de anställda) och var och ens personliga aktieinnehav redovisas helt öppet. Känns som en ganska enkel grej att redovisa även Svensk Travsport styrelseledamöters egna ekonomiska intressen i travsporten.