Största travlopp
Hambletonian
Hambletonian är ett av världens största travlopp som årligen går av stapeln i New Jersey, USA. Loppet startade redan år 1926 och blev snabbt omåttligt populärt bland traventusiaster. Namnet ”Hambletonian” kommer från den världsberömda travhästen med samma namn som dominerade travvärlden i slutet av 1700-talet. Det är endast varmblodiga treåriga hingstar som får delta i loppet och konkurrensen att få vara med är stentuff. Vinstpotten ligger alltid på minst 1 miljon dollar (drygt 10 miljoner kronor i dagsläget), men blir ofta större än så. För att kamma hem hela tävlingen så måste ekipaget vinna två av de tre loppen. Ifall alla lopp skulle ha olika vinnare så delas vinstpotten mellan dessa.
Banan
Under åren som gått så har loppet växlat mellan en rad olika banor. Några exempel på platser där loppet ägt rum under åren är Syracuse i New York, Du Quoin i Illinois och Good Time Park i Goshen i New York. Sedan 1981 så är det dock Meadowlands Racetracks i New Jersey som står värd för Hambletonian. Meadowlands Racetracks är en klassisk travbana och har en total längt på 1608 meter.
Vinnare
Kusken som har kammat hem flest Hambletonian-vinster är den kanadensiske travlegendaren John Campbell. Sammanlagt så har Campbell vunnit loppet sex gånger (1987, 1988, 1990, 1995, 1998 och 2006). Travtränaren med flest vinster från Hambletonian (fem stycken totalt) är den nu avlidne amerikanen Billy Haughton. De senaste året så har dock ett nytt tränarnamn börjat att nosa på Haughtons gamla rekord. Jimmy Takter har nämligen vunnit loppet som tränare år 1997, 2010, 2014 och 2015. Den senaste upplagan av Hambletonian vanns av hästen Marion Marauder med kusken Scott Zeron och tränare Paula Wellwood. Prispotten var då, precis som året innan, 1 miljon dollar. Den största potten som någonsin delats ut var år 2009 då ekipaget Muscle Hilloch och Brian Sears, tillsammans med tränare Gregory B Peck, kammade hem en vinst på totalt 1,5 miljoner dollar.
Grand Prix d’Amérique
Travloppet Grand Prix d’Amérique (tidigare Prix d’Amérique), kan beskrivas som Frankrikes version av det svenska Elitloppet. Prix d’Amérique gick av stapeln för första gången år 1920, då för att hylla de amerikanska insatserna under första världskriget (därav namnet Prix d’Amérique). Loppet blev snabbt populärt och har genom åren lockat världsberömda ekipage från hela världen. Några av de kändaste hästarna som vunnit loppet är Bellino II, Roquépine, Gélinotte och Ourasi. Många menar att Prix d’Amérique är världens största travlopp och loppet kallas inofficiellt för ”VM i trav”. Startdatum för loppet är alltid den sista söndagen i januari.
Banan
Loppet körs på Vincennesbanan, som är belägen i sydöstra Paris i Frankrike. Banans längd är 2700 m och startmetoden som används är den franska voltstart-metoden. Detta innebär att kuskarna själva har möjlighet att bestämma vilket spår som de vill starta i. Banan är relativt tuff med tanke på att det är uppförsbacke på flera ställen.
Vinnare
Den första svensk som någonsin vann loppet var Sören Nordin med hästen Scotch Fez. Andra svenska kuskar som vunnit Prix d’Amérique är Stig H Johansson, Berndt Lindstedt, Helen A Johansson och Örjan Kihlström. De svenska hästarna som vunnit loppet är, förutom Scotch Fez, Dart Hanover, Queen L, Ina Scott, Gigant Neo och Maharajah. Den absolut övervägande delen av vinnande hästar är dock franska. De två senaste åren så har hästen Bold Eagle med kusken Franck Nivard stått som segrare. Faktum är att under de tretton senaste åren så är det endast två icke-franska hästar som vunnit loppet. Bägge dessa är svenska: Maharajah med Örjan Kihlström år 2014 och Gigant Neo med den belgiske kusken Dominiek Locqueneux år 2006.
Vinstsumman för loppet är 500 000 Euro, vilket motsvarar närmare 5 miljoner svenska kronor i dagsläget.
Bestraffningen av Uraine
En intressant anekdot är den om stoet Uraine, som vann Prix d’Amérique år 1926, 1927 och 1928. Uraine var så överlägsen att hon år 1929 blev bestraffad med 50 meters tillägg. Hon slutade tvåa i loppet men blev nedflyttad till en sjätteplats efter att hon galopperat över mållinjen. Året därpå så fick Uraine ytterligare 25 meters bestraffning och slutade då på en andraplats.
Elitloppet
Travtävlingen Elitloppet är utan tvekan Sveriges (och även en av världens) största och mest prestigefyllda travlopp. Elitloppet är en förkortning av det fulla namnet som är Solvallas Internationella Elitlopp. Den första upplagan av loppet gick av stapeln redan år 1952 och gick då under namnet ”Jubileumsloppet” för att fira Solvallas 25-årsdag. Elitloppet körs alltid den sista söndagen i maj varje år. Totalt så bjuds 16 hästar in att delta i loppet. Dessa tävlar sedan i två stycken försökslopp och de fyra bästa från varje heat går till finalen. En högre placering i försöksloppet betyder att kusken får välja startnummer i finalloppet tidigare. Distans för loppet är 1609 meter.
Svenskarnas favoritlopp
Hela arrangemanget kring Elitloppet har blivit populärt bland såväl barnfamiljer som inbitna travfantaster. Många beger sig till Solvalla årligen för att ta del av en (förhoppningsvis) strålande vårdag, god mat och dryck samt travunderhållning i världsklass. Givetvis så sänds loppet även i direkt på TV. Sedan några år tillbaka så går det även att streama loppet i direktsändning via olika spelbolags hemsidor på nätet. Detta gör att det nu är möjligt att även se Elitloppet direkt i datorn, mobilen eller surfplattan.
Vinnare
Det första loppet som ägde rum år 1952 vanns av den tyska hästen Permit med tränare och kusken Walter Heitman. De första åren så var det främst svenska hästar som deltog i loppet men under 60-talet så började även franska hästar att ställa upp (och bokstavligen dominera loppet). År 1965 så skrev även USA in sitt namn i Elitloppshistorien för första gången då den amerikanska hästen Elma med kusken Johannes Frömming stod som segrare. Efter att kusken Olle Person vann loppet år 1954 så hade Sverige ingen vinnare av Elitloppet igen förrän år 1972 då Dart Hanover vann med Berndt Lindstedt. Året därpå så stod Ego Boy med Ingemar Olofsson som segrare. Efter detta så blev det 10 år av fransk dominans, mycket tack vare kusken och tränaren Leopold Verroken. I mitten av åttiotalet tog dock Sverige tillbaka ledartröjan då Stig H. Johansson vann flera upplagor av Elitloppet. Trenden har hållit i sig hyfsat på både nittio- och tvåtusentalet och de senaste två loppen vanns av kusken Örjan Kihlström.